Ryssasläkten.

Jag har hittat en släkting som skulle varit min: mormors mormors farfars mormors far som dog i krig ca 1718-1719.

Troligen var det ett krig som kallades:

Kul det här med att leta gamla döingar!!

Hälsningar från Glommen.

Om man börjar leta och läsa i gamla svensk-amerikanska tidningar så kan man hitta mycket av intresse. Våren 1894 sökte man efter Anton Petersson från Olofsbo pga att det finns ett arv som väntar.

Ett annat klipp är från april 1917 och en händelse från Stafsinge som skrivs om i Amerika där Anton tillsammans med en brorsson råkar illa ut.

https://newspapers3.mnhs.org/jsp/searchresults.jsp#

Länken ovan är till sida “Svens-Amerikanska tidningar”.

Hälsningar från Galtås.

Hej.

Detta inlägget har inte med Ryssasläkten att göra men jag hittade ett par gamla klipp som jag vill dela med mig av.

Det första har trotts allt en liten koppling till Olofsbo.

Det andra klippet är väl bara tragiskt och visar kanske på att livet inte alltid var så lätt. Allting var inte bättre förr men det är kanske på vissa sätt sämre nu..

Ha det så bra!!

Hälsningar Håkan i Galtås.

Jag hittade ett häfte om Halländska ortnamn och gjorde ett par klipp ur den.

Hälsningar från Håkan i Galtås.

Jag råkade ramla på en gammal bok från 1916 som heter Sveriges Lantbrukskalender. Priset på den tiden var 12 Kr men den finns numera inte att köpa. Efterföljaren som kom ut 1926/27 finns på Bokbörsen till ett pris av 1 700:- .

I den bok hittade jag avsnittet som handlar om Stafsinge socken. Där finns tydligen inte alla gårdar upptagna men dom största ska vara där. Det är trotts allt lite som överraskar mig och det är värderingen på gårdarna. Jag trodde nog att Lindhult skulle vara störst men så är det inte alls. I.o.f. sig så ägdes en hel del gårdar av en och samma person/familj.

1:a Torebo 155.000.-

2:a Hässleholm 150.000.-

3:a Hässlås n:r 2, 130.000.-

4:a Lis gård 125.000.-

5:a Björnhult 120.000.-

6:a Lindhult 115.000.-

7:a Ramsjöholm 89.000.-

8:a Stavsjö 80.000:-

Ganska många, skapligt stora, gårdar i Stafsinge.

Jag har gjort lite noteringar på några gårdar i Olofsbo. Olofsbo n:r 2, Ryssens eller som det heter Andreasgård hade ett värde av 15.000.- .

Vi svenskar tycks ha älskat att redovisa alla slags uppgifter i långeliga tider men kul för oss efterlevande. Kan undra om nästa generations släktforskare söker i “ansiktsigenkänningsregister”?

Ibland såldes dom stora gårdarna på auktion. Här nedanför ser ni ett urklipp ur Post- Och Inrikes Tidningar från 1844-08-28 (175 år sedan). Vissa av byggnaderna hade tydligen brunnit ner!!

I tidningen Nerike fanns följande text 1878-09-28

Ha det så bra!!

Hälsningar Håkan i Galtås.

Ryssa Augusta hade en kusin som den 27 april 1900 påbörjade resan till USA tillsammans med maken Johan Albin och dottern Agda. Väl framme i det nya landet så skaffade dom ytterligare nio barn. Anna Sofia hette Nilsdotter och Johan Albin hette Karlsson men i USA så tog dom sig efternamnet Benson.

Kan undra hur många släktingar (nu levande) som vi har i USA??

Hälsningar från Håkan i Glommen.

Här kommer en fråga om nått som INTE har med Ryssasläkten att göra:

Hur många av er har pemsat pinne?? Kommer nån av er ihåg hur man räknade poäng??

Anledningen till att jag frågar är att jag har med ordet “pemsepinne” i årets upplaga av Hallandsbygd och på en sida med bara mårpekanska som är: http://morpekanska.glommen.eu/ och nu börjar det höras av lite olika personer som undrar över hur man räknade poäng och det minns inte jag.

Så här står det bl.a. i Bygdeband:

En lek, som ständigt återkom, var att pimsa. Lekmaterialet var två pinnar, av vilka den ene var en aln och den andre en fot lång. Leken bestod av tre grenar, som alla gick ut på, att ur en liten skåra i marken skicka bort den lilla pinnen med den stora pinnens hjälp så långt, att motståndaren skulle få besvär att antingen bränna den stora pinnen, som efter slaget lagts över skåran, eller också i andra momentet gällde det förpassa den tillbakakastade pinnen så långt som möjligt från skåran. Den följande poängräkningen gällde avståndet till skåran och mättes i andra momentet med den långa pinnen och i det tredje med den korta pinnens längd.

Vore kul om nån av er har koll på detta och berättar för oss andra (eller åtminstone mig).

Hälsningar Håkan i Galtås.

Jag håller på att bläddra lite i mamma Karins hög av brev och kort från släkt och vänner som bodde i Amerika. Bl.a så hittar jag ett julkort som Alfhild skulle skicka men hon dog innan det hann postas så syster Lydia ordnade det.

Mamma har gjort en notering om händelsen samt ett försök till översättning. Engelska var ju inte så lätt och Google fanns ju inte.

I kortet låg även Alfhilds begravningskort.

Hälsningar från Håkan.

Igår så handlade det om folk som kom till Sverige från Tyskland, Belgien och England men vi hade ju även släktingar som utvandrade. En av många var Ryssa Anders bror som hette Gustaf Alfred. Han var gift med Amanda Sofia Larsdotter. Jag “råkade” hitta några gravstenar som tillhör den familjen.

Det jag hittade var att Lydia får heta Lida efter några år. Bl.a. när hon gifter sig med Ernest L Aukerman 1926 men redan i USA´s folkräkning 1920.

Tillsammans med Ernest L Aukerman får hon 1927 en son som får namnet Robert E Aukerman . Om honom kan man läsa:

Robert E. Aukerman
Port St. Lucie

Robert E. Aukerman, 76, died Feb. 5, 2004, in St. Lucie Medical Center, Port St. Lucie.

He was born in Norwalk, Ohio, and lived in Port St. Lucie for eight years, coming from Westlake, Ohio.

Mr. Aukerman was a member of the Fort Pierce Jazz Society, Treasure Coast German Shepherd Dog Club, Elyria Gyro Club and Frank S. Harmon Lodge 663 in Elyria.

He was a member of the Church of the Redeemer in Lorraine, Ohio.

Mr. Aukerman served in the Navy during World War II.

He was an avid boater and musician.

Survivors include his wife of 10 years, June G. Aukerman; daughter, Anne Sicklebaugh of Perrysburg, Ohio; son, Russell Aukerman of Vermilion, Ohio; stepson, Britt Miller of Victorville, Calif.; and five grandchildren.

He was preceded in death by his wife, Elvira Aukerman, in 1990; and his parents, Ernest and Lida (Carlson) Aukerman.

Memorial contributions may be made to the Jazz Foundation of America, 322 W. 48th St., New York, NY 10036.

Nån som hade koll på att vi är släkt med en jazzmusiker i USA??

-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-o-

Sonen Harry finns med sitt namn tillsamman med ett antal andra.

Ethel gifte sig och fick efternamnet Hannaford.

Klart slut!!

Hälsningar från Galtås.

Vem kunde tro att vi Ryssaättlingar har en liten, liten del blått blod i våra ådror men så tycks det va.

Ibland när man letar bland våra förfäder så hittar man inte nått av intresse men så plötsligt händer det. Härom dan så satt jag nere i Halmstad inne hos Hallandssläktforskarnas förening och hittade boken “Tvååkergårdar” . Jag lånade hem den och helt plötsligt så ramlade en massa polletter på plats.

Innan jag fortsätter så bör ni kanske klicka på bilden här nedanför och förstora den.

Hommel van Zipp var min mormors morfars farfars farmors morfars far. Hans son Peter Hummel blev adlad och var född i Spanska Nederländerna ( Belgien ) 1610.

Peter Hummel, född i spanska Nederländerna. Flyktade för spanska inkvisitionens förföljelser. Handlande och borgare i Varberg. Rådman därst. 1651-07-08. Död 1662.

Barn: Hans Hummel, född i spanska Nederländerna troligen omkr. 1640. Handlande, stadsnotarie och rådman i Varberg. Begraven 1718-01-14 i Varberg under stora gången i kyrkan

Som om inte det vore nog så fanns det ett släkte som hette Twist (Inte godispåsen) som dessutom blir släkt med “Humlorna”.

Peter Hummels dotter Elsa Johanna Hummel gifter sin 1667 med Johan Twist II. Johan är född i Lübeck 1638.

Johan Twist I Härstammade från England. Handelsman och rådsherre i Lübeck. Gift på 1630-talet med Erdmuth Schleij.

Barn: Johan Twist II, född 1638 i Lübeck. Nedsatte sig i Halmstad, där han 1660 blev handelsman och rådman. Död före 1693. Gift 1:o 1667 i Varberg med Elsa Johanna Hummel, född 1649, död 1683-10-24, dotter av handelsmannen i Varberg Peter Hummel. 

Så småningom hamnar “vi” i Olofsbo och resten kan ni troligen.

Om ni åker till Varberg så finns där en “Hummels väg”. Vi har alltså del i den gatan. Läs urklippet ur Hallands Nyheter:

Gatunamn i Varberg

Den, Hummels väg,  slingrar sig fram lite diskret mellan Almers väg och Södra vägen. 

Två välkända Varbergspolitiker bor vid Hummels väg: socialdemokraterna Ture Isaksson och Kaj Berntsson. Lika kända i Varberg som dessa två herrar är, var på sin tid åtskilliga medlemmar av släkten Hummel, som härstammade från Nederländerna. En hel del framgångsrika medborgare med namnet Hummel – handlande, präster, rådmän och riksdagsmän – bodde i Varberg på 1500-talet och framåt. Mellan åren 1690 och 1709 var Peter Hummel stadens borgmästare.

Vi får väl anse att gatan är döpt efter honom – eller varför inte efter hela släkten Hummel? Den lär vara en flandrisk adelssläkt som ursprungligen hette Hommel van Sipp. Namnvarianten Hummelsip förekom också i Varberg. En medlem av ätten adlades till Hummelhielm och blev landshövding i Halland.

Meningarna om varför släkten Hummel hamnade i Varberg är delade. Enligt en tradition flydde en stamfader, född 1600, från inkvisitionen i Spanska Nederländerna, men det stämmer inte alls med att släkten fanns i Varberg redan på 1500-talet. Varbergaren Hans Hummel omnämns redan 1588.

Så sträck på er alla Ryssasläktingar.

Frågor på detta?? Googla eller hör av er.

Hälsningar Håkan

Maja i Hässlås mailade över några bilder för ett tag sedan som jag vill visa er.

Enligt Maja så är bilden från början av 60-talet dvs ett bra tag efter att Augusta & Anders flyttat därifrån.

Nästa bild är från ett barnkalas där Maja fyller 5 år.Hon är inte den enda kusinen utan här syns även Ryssa Kristina och Aerves Kerstin. Utöver dessa så finns det två grann-tjejer också.

Den tredje bilden är på Junis och Niklas en helt vanlig dag.

Ha det så bra.

Hälsn. Håkan

Språket var nog besvärligt för båda parter när våra förfäder emigrerade. Jag hittade ett litet exempel på det vid folkräkningen i USA år 1900. Alfild blev Alfred och då också en son.

Överst står Carlson Gustaf – Head ,alltså familjens överhuvud. Gustaf blev sedan bara Gus (se nedan). Därefter kommer Carlson Amanda med titeln wife. Under henne har det skrivits Carlson Alfred – Son. Tydligen så var det på gränsen att Lydia skulle fått sig ett annat namn och längst ner kommer Carlson Oskar som tydligen var inneboende, Inte för att jag vet om Alfild verkade pojkaktig men nån borde kanske haft koll på vad amerikanarna skrev.

Resultatet blev att hon vid sin första folkräkning i Amerika var en pojk.

Hälsningar Håkan